Så räknar vi

Alla verktyg på Växthusguiden räknar med samma metoder. Här går vi igenom dem steg för steg, med de värden vi utgår från. I verktygen ser du antagandena bredvid resultatet, och i värmekostnadskalkylatorn kan du ändra dem.

Hur räknar vi snölasten?

1. Snölasten där du bor. Vi hämtar snölasten på mark, S0, från Boverkets tjänst Klimatlast enligt BFS 2024:6. Delar du din position avrundas den till ett rutnät på en kilometer innan vi slår upp värdet. Väljer du bara kommun visar vi S0 vid centralorten.

2. Tillverkarens värde i kN/m². Tillverkare anger snölast i olika enheter. Vi räknar om så här och visar värdet avrundat till två decimaler:

• kg/m² till kN/m²: multiplicera med 9,80665 och dela med 1 000. 150 kg/m² blir 1,47 kN/m².
• lb/ft² till kN/m²: multiplicera först med 4,8824 för att få kg/m².
• kN/m² används som det står.

Statusen räknar vi på det exakta omräknade värdet, inte på det avrundade, så en avrundning kan aldrig ge “Klarar enligt tillverkaren”. 152,6 kg/m² visas som 1,50 kN/m² men är exakt 1,4965 och blir därför “Under rekommenderat för ditt område” där S0 är 1,5.

En “snözon” utan siffra går inte att räkna om. Den visar vi som ett citat från den som angett den.

3. Jämförelsen. Är tillverkarens värde minst lika högt som S0 blir statusen “Klarar enligt tillverkaren”. Är det lägre blir den “Under rekommenderat för ditt område”. Finns inget värde blir den “Tillverkaren anger ingen snölast”.

Ett exempel: 152 kg/m² blir 1,49 kN/m². Med S0 1,0 kN/m², som i Malmö, blir statusen “Klarar enligt tillverkaren”. Med S0 1,5 kN/m², som i Stockholm, blir den “Under rekommenderat för ditt område”. Värdena för 25 orter hittar du i snölast för växthus, och din egen plats i Snölastkollen.

Står växthuset mot en husvägg påminner vi om att snö kan rasa ner från husets tak och ge betydligt större last än snölasten på mark.

Hur visar vi vinden?

Boverkets referensvindhastighet v_b är en medelvind under 10 minuter, 10 meter över öppen mark, med 50 års återkomsttid. Tillverkare anger oftast byvind eller en gräns i en stormgaranti. Vi räknar om tillverkarens siffra till m/s (km/h delat med 3,6, och för Beaufort den lägsta vindhastigheten i klassen) och visar de två värdena sida vid sida. Kontrollera båda, och följ tillverkarens anvisning för förankring.

Svarar du på hur utsatt tomten är, öppet fält, trädgård med lä eller tätort, får du råd om grund och förankring för just det läget.

Hur räknar vi värmekostnaden?

Beräkningen följer fyra steg.

1. Värmeförlust (W/K). Hur mycket värme växthuset tappar per grads skillnad mellan inne och ute:

H = U × A + 0,33 × luftomsättning × volym

U är glasets eller plastens U-värde, A är ytan av väggar och tak (för ett väggväxthus utan husväggen) och volymen räknas ur måtten. Har vi bara golvytan använder vi en schablon för hur stor ytan och volymen brukar vara. Med bubbelplast på insidan multipliceras U-värdet för den täckta delen med 0,6–0,8.

2. Gradtimmar. För varje månad du vill värma räknar vi skillnaden mellan önskad lägsta temperatur och månadens normaltemperatur, gånger antalet timmar. Normaltemperaturerna kommer från SMHI:s närmaste station med normalvärden för 1991–2020, och verktyget visar vilken station och hur långt bort den ligger. Eftersom nätterna är kallare än månadens medel sänker vi medeltemperaturen med 0–2 °C i spannet.

3. Energi (kWh). Värmeförlusten gånger gradtimmarna, delat med 1 000.

4. Kostnad (kr). Energin gånger elpriset för ditt elområde:

elpris = (elhandelspris + energiskatt + rörlig nätavgift) × 1,25

• Elhandelspris: SCB:s månadspris för rörligt avtal i ditt elområde (SE1–SE4), för samma månader som du värmer under den senaste hela säsongen. SCB:s pris innehåller elhandlarnas fasta avgifter utslagna per kWh, och dem räknar vi bort för att få priset för den extra el som värmen drar.
• Energiskatt: 36,0 öre/kWh exklusive moms 2026, eller 26,4 öre i de kommuner i norra Sverige som har sänkt energiskatt enligt Skatteverket.
• Rörlig nätavgift: 10–40 öre/kWh exklusive moms. Den varierar mellan nätbolag, så du kan ändra den i kalkylatorn.
• Moms: 25 procent.

Verktyget visar också ungefär hur stor värmare som behövs en kall natt, 10 °C under den kallaste månadens medeltemperatur.

Vilka värden utgår vi från?

U-värdena bygger på tillverkarnas datablad och amerikansk universitetsforskning om växthus, och den övre gränsen innehåller ett tillägg för spröjs och glipor i ett hobbyväxthus.

Hur ska du läsa spannet?

Den låga siffran räknar med lägsta U-värde och luftomsättning, ingen nattsänkning och låg nätavgift. Den höga siffran räknar med högsta U-värde och luftomsättning, 2 °C kallare nätter och hög nätavgift. Resultatet avrundas till närmaste hundratal.

Solens värme är inte medräknad. Det gör beräkningen enkel att följa, men den verkliga förbrukningen kan hamna utanför spannet, särskilt under ljusa vår- och höstmånader. Tips om hur du sänker kostnaden hittar du i guiden om att värma växthus.

Hur räknar planeraren totalkostnaden?

Växthusplaneraren lägger ihop fyra delar, var och en som ett spann:

• Växthuset: lägsta pris i lager för de modeller som passar dig, med datum för när priset kontrollerades.
• Grund: kostnad för plintar, träram, kantbalk eller platta utifrån storlek, mark och vindläge, med priser från 26 oktober 2026 avrundade till 500 kr.
• Tillbehör: det som behövs för din ambition, till exempel förankring, fönsteröppnare och värmare.
• Värme per år: samma beräkning som i värmekostnadskalkylatorn.

Planeraren bedömer också vad som gäller för bygglov utifrån storlek, höjd, placering och avstånd till tomtgränsen. Bedömningen bygger på plan- och bygglagen som den gäller från 1 december 2025, med källor för varje regel. Läs mer i bygglov för växthus. Kontrollera med din kommun innan du bygger.

Var uppgifterna kommer ifrån och hur ofta de uppdateras står i Källor och metod.